Vanliga Frågor

Om du är symtomfri och inte har särskilda riskfaktorer rekommenderas en gynekologisk kontroll vart tredje år. Har du gynekologiska besvär, preventivmedel eller fertilitetsfrågor kan besök behövas oftare.

Kvinnor efter 50 årsålder bör göra gynekologisk undersökning särskild med ultraljud varje-vart annat år.

I Sverige kallas kvinnor från 23 års ålder till gynekologiskt cellprov var tredje till femte år beroende på ålder. Det är en viktig screening för livmoderhalscancer.

Det är vanligt med oregelbunden menstruation i puberteten och perimenopaus. Om mensen är mycket oregelbunden eller uteblir helt kan det vara tecken på hormonella rubbningar som PCOS eller sköldkörtelrubbningar.

Val av preventivmedel beror på ålder, medicinsk historik, livsstil och önskemål. En individuell rådgivning med barnmorska eller gynekolog är viktig för att hitta rätt metod – hormonella eller hormonfria alternativ finns.

Att äta flera kartor p-piller utan paus, så kallad långcykelanvändning, används för att minska mensrelaterade besvär såsom smärta, PMS, migrän eller rikliga blödningar. Det är medicinskt säkert att ta p-piller kontinuerligt i flera månader. Vid genombrottsblödning kan man ta en paus på 4 dagar och sedan börja på en ny karta. Detta upplägg bör helst göras i samråd med läkare eller barnmorska för att optimera effekt och minimera biverkningar

Blödning som varar mer än 7 dagar eller där du behöver byta skydd varje timme kan räknas som riklig. Detta kan bero på myom, hormonell obalans eller koagulationsrubbning och bör utredas.

Provera (medroxiprogesteron) används ofta för att reglera oregelbundna eller rikliga menstruationer. Det tas vanligtvis i dos om 5–10 mg dagligen i 5–10 dagar, ofta från dag 16 till 26 i cykeln, beroende på syftet. En bortfallsblödning brukar komma några dagar efter avslutad kur. Om du börjar blöda innan kuren är slut kan det vara ett tecken på att slemhinnan är instabil eller att hormonbalansen inte är optimal. Fortsätt då kuren som ordinerat, men kontakta din läkare för eventuell justering till nästa cykel.

Smärta vid samlag (dyspareuni) är inte normalt och kan bero på tillstånd som vaginal torrhet, endometrios, vestibulit eller infektioner. En undersökning bör alltid göras.

Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är en hormonell störning med oregelbunden mens, ökad behåring, akne och ibland infertilitet. Behandling anpassas individuellt och inkluderar livsstilsförändringar, hormoner och ibland läkemedel som Metformin. Spironolakton, mm

Om du är under 35 år och har försökt bli gravid i över 12 månader, eller över 35 år och försökt i 6 månader, bör du söka hjälp. En fertilitetsutredning görs både på kvinnan och mannen. Har du känd endometrios bör du söka hjälp innan du börjar försöka eller försök inte längre än 3 månader.

Vanliga symtom är värmevallningar, svettningar, sömnstörningar, humörförändringar och oregelbunden mens. Diagnosen ställs kliniskt men FSH/östrogennivåer kan ibland kontrolleras eller genom att göra en komplett gynekologisk undersökning hos din gynekolog.

Utrogestan (mikroniserat progesteron) används som komplement till östrogenbehandling hos kvinnor med livmoder för att skydda endometriet från hyperplasi och cancer. Det tas antingen cykliskt (t.ex. 200 mg dagligen i 12 dagar varje månad) eller kontinuerligt (100 mg dagligen) beroende på om kvinnan har regelbunden blödning eller är postmenopausal. Det kan tas oralt eller vaginalt, där vaginal administrering ofta ger färre systemiska biverkningar.

Kombinerad menopausal hormonbehandling (MHT) innebär att både östrogen och gestagen ges. I förklimakteriet används ofta cyklisk behandling (östrogen dagligen + gestagen 10–14 dagar/månad) för att efterlikna en naturlig cykel. I klimakteriet, där mensen upphört, används ofta kontinuerlig behandling (östrogen + gestagen dagligen) för att minska risken för blödningar. Preparat finns som tabletter, plåster, geler och vaginalt. Behandling anpassas efter symtom, blödningsmönster, ålder och riskprofil.

Modern HRT är generellt säker för kvinnor utan kontraindikationer. Den minskar klimakteriebesvär och skyddar mot bl.a osteoporos, hjärt-kärl sjukdomar mm. En individuell riskbedömning görs alltid innan behandling.

Endometrios innebär att livmoderslemhinna växer utanför livmodern, vilket kan ge kraftiga menssmärtor, smärta vid sex och infertilitet. Behandling inkluderar hormonell behandling, smärtlindring och ibland kirurgi.

Normala flytningar är luktfria, klara till vita och förändras under menscykeln. Illaluktande, missfärgade eller kliande flytningar kan tyda på infektion och bör undersökas.

Vid ny partner, oskyddat sex eller symtom som flytningar, klåda eller sveda vid urinering.

HPV är ett virus som kan orsaka livmoderhalscancer och kondylom. Vaccination erbjuds gratis till barn och unga och skyddar effektivt mot de farligaste virusstammarna.

En kronisk hudsjukdom som drabbar underlivet, med klåda, vitaktig hud och smärta. Behandlas med stark kortisonkräm (t.ex. Dermovat). Tidig diagnos minskar risken för ärr och cancerutveckling.

Det kan bero på ansträngningsinkontinens, överaktiv blåsa eller blandformer. Behandling innefattar bäckenbottenträning, läkemedel och i vissa fall kirurgi (t.ex. TVT).

Myom är godartade muskelknutor i livmodern. De kan orsaka rikliga blödningar, smärta och fertilitetsproblem. Behandling kan vara medicinsk eller kirurgisk beroende på symtom.

Ja, men fertiliteten minskar markant efter 35 och ännu mer efter 40. Spontan graviditet är möjlig, men IVF kan ibland krävas. Missfallsrisken är också högre.

Alla blödningar efter menopaus ska utredas, även om de är små. Det kan bero på godartade orsaker men även vara tecken på livmodercancer. Kontakta din gynekolog vid sådana blödningar.

Bakteriell vaginos ger illaluktande, tunn flytning och orsakas av obalans i slidans bakterieflora. Svampinfektion ger klåda och vit, grynig flytning. Behandlingen skiljer sig och korrekt diagnos är viktig.